Göteborgs hamn genom tiderna.

Det har bott människor i flera tusen år på den plats där Göteborg ligger. Men det är först under l700- talet som Göteborg blir huvudort för utskeppnin g av framförallt järn och råvaror. Jäm och trä kom med flodbåitar och genom flottning från Värmland längs Klarälven, Vänern och Göta Älv till Göteborg. Därifrån skeppades de vidare framförallt till England, Holland och Tyskland. Det fiskades under 1700-talet stora mängder sill i Nordsjön och Göteborg blev därmed också vid denna tid Sveriges viktigaste fiskestad. 1731 bildas Svenska Ostindiska Kompaniet i Göteborg. Under nästan hundra år framåt skulle dess handel och fartyg dominera Göteborg. Med sina stora handelsskepp seglade de till lndien och Fjärran Östern. Kompaniet hade sitt kontor och lager på Norra Hamngatan. Där ligger huset än i dag, men nu är det Stadsmuseum. En Ostindieresa kunde ta upp till två år. När fartygen kom åter till Göteborg med sin dyrbara last av framförallt porslin, siden, te och kryddor hade de ingen egentlig hamn att kunna lossa sina varor vid utan skeppen förtöjdes ute vid Klippan. Man kom helt enkelt inte längre in i älven med fartygen. Sedan var det för grunt. Godset lastades därför över till hemförare och pråmar for vidarebefordran längs Stora Hamnkanalen till Norra Hamngatan för lossning vid Kompaniet.

Under 1800-talet var det Stora Hamnkanalen som var huvudhamn i Göteborg. Den låg mellan Älven och Gustav Adolfs Torg. Det som påverkade Göteborgs Hamn mest under denna period var att Göta Kanal och samtidigt de första järnvägarna färdigbyggdes. Nu kunde båtar frakta gods från ostkusten till västkusten längs Göta Kanal utan att, som tidigare, behöva åka runt Sveriges sydspets. Järnvägarna kunde frakta skogs och malmprodukter frän inlandet till Göteborg varifrån det skeppades över haven till andra länder. Nya och större fartyg, som drevs med ånga och kol i stället för som tidigare med segel, såg dagens ljus. Nya kajer byggdes vid älven. Från mitten av 1800-talet anlades Stenpiren, Skeppsbrokajen och Packhuskajen. De var de första älvkajerna. Vid denna tid var Sverige ett fattigt land. Över en miljon människor valde att emigrera till Amerika för att få ett bättre liv.

Packhuskajen blev platsen för emigrantfartygen. Många var de utvandrare, som vid just denna kaj, sade farväl till Sverige för alltid.Under 1860-talet får det industriella samhället sitt genombrott i Sverige, mycket tack var uppfinningen av ångmaskinen. Folk överger landsbygden och flyttar in till städerna där fabriker i allt större mängd börjar anläggas. På lite mer än 40 år ökar Göteborgs befolkning med det tredubbla mot tidigare.
Från 40 000 innevånare år 1867 till 110. 000 vid sekelskiftet. I städerna och framförallt i Göteborg fanns arbetstillfällen i mängd vid denna tid. Hamnen och kajima i vår stad byggs ut i allt raskare takt for att kunna möta kravet från en oerhört snabbt växande svensk industri, baserad på en snabb och rationell godshantering av dess exportprodukter. Göteborg blir nu ”Porten mot Väster”. Så byggs vidare under nästa 100-årsperiod följande kajer och hamnar i Göteborg: Gullbergskajen anläggs 1869-1897.
Masthuggskajen, från Sänkverket fram till ”Hacket”, byggs mellan 1888-1898.
Stigbergskajen börjar byggas 1906 och 1915 går den första Amerikaibaten från denna kaj.
Frihamnen byggs mellan 1914-1922.
Fiskhamnen byggs mellan 1901-1910.
Lindholmshamnen byggs mellan 1933-1939. Sannegådshamnen byggs mellan 1906- 1914
Lundbyhamnen byggs mellan 1946-1952.
Majnabbehamnen byggs mellan1948-1951.

I mitten av 1960-talet förändras så Hamnen. Tidigare var det jämt liv och rörelse i de delar av hamnen som låg inne i staden vid älven. Det myllrade av folk på kajema. Massor av hamnarbetare arbetade med att lossa och lasta gods. Godset låg i lådor, tunnor, balar löst i lastrummet. ldag ar det tyst- och nästan öde vid stadens inre kajer när det gäller fartygs-och godshantering. Varför? – Vad hade och har hänt?  Jo, en ”revolution” vad det gäller godshanteringen. Containern och helt andra fartygskonstruktioner hade sett dagens ljus tillsammans med nya kajer såsom Skandia, Älvsborgs, Skarviks- och Torshamnarna. De inre hamnarna vid älven övergavs och den nya tidens godshantering flyttade ut till dessa då nybyggda hamnar som ligger vid den yttre delen av älven – på Norra sidan dessa hamnar och då speciellt i Skandia- och Älvsborgshamnarna som är godshamnar (Skarviks- och Torshamnarna ar oljehamnar) har man moderna och effektiva lastsystem. De lossar och lastar mycket snabbt dagens stora fartyg. Här fraktas tre gånger mer gods genom hamnen idag än för40 år sedan.

Göteborgs hamn är i dagsläget livfullare än någonsin. I genomsnitt kommer 30 fartyg per dag till hamnen. Helt nya typer av fartyg har sett dagens ljus. Roll on/Roll offfartyg, Combifartyg, Tankbåtar etc. Listan kan göras lång. Hamnarna är helt enkelt en lagrings- och omlastnings-plats för olika varor. Tack vare snabba lasthanteringsmaskiner och noggrann planering ligger båtarna mycket kort tid i hamn nu för tiden.1nte fuilt 2-3 dygn, inkl. Iossning och lastning. Varje år hanteras 400 000 containers. Det Iossas 30 milj. ton gods samt 18 miij. ton oija och bensin i Göteborgs Hamn, som är Nordens största hamn. Göteborgs hamn satsar i nutid hårt för framtiden för att behålla den kon- kurrensfördel gentemot övriga Nordiska hamnar som det innebär att praktiskt taget vara enda hamn för direktlöpandc transocean linjetrafik. 1 det längre perspektivet skymtar stora investeringar i en högt mekaniserad utrustning för lastning och lossning inom den Europeiska Roll on/Roll off trafiken. Vår hamn ser framtiden an med stor tillförsikt. Vi önskar den all lycka för framtiden.

@ ROLF SIMONSSON


 

Klicka på bilderna för att se dem i större format.