IOGT kommer till Göteborg.
Den första Godtemplarlogen i Sverige, Logen nr 1 Klippan
bildas.
Det är ingen tillfällighet att den första logen av IOGT i Sverige 
Klippan nr 1 bildades den 5 nov.1879 med adress Fyrmästarevägen Nr 4 i Masthugget,Göteborg. Grogrunden där var den bästa tänkbara. Stadsdelen var vid denna tid en församling som hyste stadens fattigaste befolkning och alkoholismen där  var utbrett. Som ett exempel på det utbredda spritmissbruket vid sekelskiftet år 1900  när stadens innvånarantal uppgick till cirka 130.000 kunde man i Göteborgs Handels –och Sjöfartstidning läsa att 3.123 män och 66 kvinnor greps för fylleri år 1898. 
Den före detta baptistpredikanten och emigrantvärvaren Olov Bergström, vill vid 1870-talets mitt begåva Sverige med en ny nykterhetsrörelse. En rörelse på en helt ny grund måste startas i Sverige anser han. En rörelse som förespråkar total absolutism från alkoholen.


Reser till London.
Han reser till London där den brittiska helnykterhetsrörelsen firar sin 50-åriga tillvaro.Där träffar han en pionjär ur den brittiska nykterhetsrörelsen Dr. F R Lees. Vid IOGT:s införande till England hade denne anslutit sig och stod nu i spetsen för en filial till den Amerikanska grenen i England. Av denne får Bergström de nödvändiga resurser och fullmakter som behövs för IOGT-rörelsens införande i Sverige. 
Den moderna och absolutistiska nykterhetsrörelsen kommer nu med Bergström och IOGT till Sverige. Som ”braständare” och stämningsskapare var Bergström lämpad för engågsinsatser. Men det tålmodiga uppföljningsarbetet var inte på samma säitt hans avdelning. I den skara som biträdde Bergström vid Logen Klippans bildande fanns ett dominerande inslag av nykterhetsvänner som var fromma och prudentliga män. Dessa stöttes snart nog tillbaka av Bergströms fördomsfullhet och diktatorsfasoner.


Logen Klippan nr 1:s protokoll.
Bergström blev logen Klippan nr 1:s instiftare,  men efter att denne på grund av meningsskiljaktligheter som uppstod fått infallet att förorda Logen upplöst, blir Viktor Fischer istället dess ledare.
Logen Klippan nr 1:s protokoll från det första verksamhetsåret har inte gått att återfinna.
Men den protokollbok som påbörjades den 8 oktober 1880 finns på i Stadsarkivet. Eftersom utsända cirkulär skrevs in i logens protokollsböcker kan man följa logens eget arbete. Man valde sina sekreterare med omsorg det tyder den vårdade handstilen på, men den rent fackmässiga standarden sjunker emot årtiondets slut. Kanske berodde den förändringen till en del på den pedagogiskt tilltalande principen att man började utse sekreterare inte i första hand med tanke på redan visade talanger utan för att ge intresserade medlemmar uppmuntran och tillfälle  att träffas. 


Orden ”band” medlemmarna fastare till Logen.
 Logen utvecklade en strategi för att hålla kvar medlemmar genom täta medlemsmöten - man träffades en gång per vecka utom under sommarmånadema då det kunde gå fjorton dagar eller mer mellan mötena - en fast lokal och en invecklad ceremoniel som utvecklades inom orden ”band” medlemmama fastare till Logen. Logen Klippan nr 1 hade inte stor medlemsomsättning beroende på att man i första hand bekämpade varandra inom logen genom de olika falangema Hickmanier och Maliniter. (Amerikanska 
förebilder som Loger) Man ville ej heller bekänna sin politiska färg i början av verksamheten.
Logen Klippan splittras 1880 i två delar, med herrar Fischer och Strömberg som de ledande i var sin nya loge sedan Olov Bergström förgäves försökt få den ursprungliga upplöst. Den Strömbergska ”Klippan” tog efter en tid namnet Hälleberget. Den hade år 1887 drygt 500 medlemmar av vilka ca 125 var kvinnor. En hovrättsnotarie, en präst, en exekutor, en bokhållare, fem handlare och en studerande ingick i Logen som de enda representantern a för medelklasssen.


Antalet loger som bildades ökade snabbt.
Logen vände sig i första hand till arbetarklassen som hade flest medlemmar. Antalet loger som bildades ökade snabbt och i Januari 1882 fanns det 36 st i Göteborg, Jag har för perioden 30/4 1880-31/1 1882 tagit  del av en undersöknin av protokollen för 11 av dessa Loger. Totalt togs in 2. 027 nya medlemmar under 707 verksamhetsveckor. l övriga 25 loger har protokollen inte bevarats till eftervärlden. Om man gör antagandet att de Loger vars protokoll bevarats utgör ett representativr urval av samtliga Loger skulle det totala antalet intagna medlemmar i alla 36 Logema vara ca 5.400. Siffran är dock sannolikt för hög, man måste anta att en del av de nya medlemmama tidigare varit medlemmar i någon annan Loge som de lämnat till följd av löftesbrott.Undersökningen  visar att större delen av de nya medlemmarna försvann ur rörelsen nästan omgående. Endast mellan 25 à 30 procent tycks ha stannat kvar mer än ett kvartal. Det förefaller med detta som utgångsläge vara ett rimligt antagande att antalet nya medlemmar bör vara ca 4.000 under den angivna perioden. 

 Mellan nykterhetsrörelsen och frikyrkoma fanns starka band.
Detta skapade en stark  motsättning till Statskyrkan. Mellan godtemplarrörelsen och arbetarrörelsen kom det till  öppen strid  år 1882. Konflikten utlöstes av skräddaren Martin Heurlins (n.b. Se ; Heurlins plats vid Rosenlund i Gbg) dubbla lojaliteter. Denne var inte bara  en tidig socialist utan också en organiserad nykterist.  Från godtemplarhåll utovades påtryckningar på Heurlin att han skulle upphöra med sitt socialistiska engagemang. När Heurlin vägrade utfärdade godtemplarna en ukas (en form av bannbulla) enligt vilken ; ” Ingen som tillhörde godtemplarorden får ansluta sig till skräddaren och socialisten Palms anhängare".
En intensiv smutskastning av Socialdemokratin följde sedan i godtemplartidningen Reform.
Godtemplarrörelsen lyckas inte lösa. Göteborgs arbetarbefolknings kamp för en bättre tillvaro ej heller alkoholmissbruket. Det krävde helt andra slags samhällsreformer för att lyckas med det. Ej heller lyckades godtemplarörelsen med detta när den hade blivit etablerad på Riksplanet, tendensen där var densamma som i Göteborg.


Nära 250.000 medlemmar uteslutna
 åren 1890-1902.

År 1906 har IOGT totalt i Sverige 131.143 medlemmar men; under perioden 1890-1902 blir nära 250 000 medlemmar uteslutna och av dessa hade mer än 140.000 avgått på egen begäran. 12.000 löftesbrott noterades per år! En väldig  genomströmning av medlemmar som tyder på att motivet för att gå in i logema  var ren nyfikenhet och att man inte där som medlem fann lösningen att komma ur sin sociala misär,det behövdes helt reformer i samhället för det.
Arbetamas situation ändrades inte  på grund av vare sig kyrkans diakoni eller nykterhetsrörelsen. Dessa kunde inte lösa de akuta problemen för arbetarna. De kvarstod som social misär och hårt arbete Det var detta som i stort var själva upphovet till alkoholismen. Man drack  för att stå ut med sina levnadsvillkor och för att uthärda det hårda arbetslivet. Alkoholen var den tidens slags ”tröstmedicin” och utan annat försök till jämförelse från min sida också den tidens psykofarmaka.
Statistiken visar att det  vid 1800-talets slut fanns endast en läkare per 3.800 invånare i Sverige. Det var inte många ur arbetarklassen- om knappt någon enda som vid denna tid hade råd att konsultera en  läkare eller skaffa medikameter det skedde endast när man akut blev intagen pa stadens sjukhus.


En helt annan rörelse.

Det behövdes en helt annan rörelse som kunde motverka och förändra detta och  att samla arbetarnas krafter under de svåra levnadsvillkor de levde under.
Att tillvarata, förstärka och utveckla deras vaknande sociala medvetande och klassinsikt.
Lösningen blev arbetar- och fackforeningsrörelsen som vid tiden  snabbt växer fram samt för arbetarna att organisera sig i dessa. Nykterhetsrörelsen och Kyrkan bägge med sin ”pekpinnemoraI”  förlorade därmed sin betydelse for folket i arbetarstadsdelarna i som kände sig bättre hemma i arbetarrörelsen. Där kunde man med andra medel -konkret politiskt och fackligt- få en direkt reell möjlighet att förändra och påverka sin egen tillvaro  och vadagssituation.

@ROLF SIMONSSON


 

Klicka på bilderna för att få dem i ett större format.