Rivningen av det Gamla Masthugget 1960-1970.

"Europas största  saneringsprojekt skall genomföras i Göteborg de närmaste åtta-tio åren. 15.000 lägenheter skall rivas och 50.000 människor skall omflyttas " – stod att läsa i en artikel på första sidan av  tidningen Expressen clen 29 oktober 1963.Masthugget kom 1964 att utgöra den första etappen och stadsdelen i projektet. 
Fastighets AB Göta Lejon började köpa in hus i området inför den förestående saneringen Det betecknades som nedgånget och förslummat - de flesta av husen var byggda mellan 1880 till 1915 - och ansågs enligt berörda myndigheter inte ha något kulturhistoriskt värde. Avsikten var att: ”Skapa  ett tidsenligt bostadsomåde med en lugn, enhetlig karaktär, anpassad efter dagens efterfrågan och betalningsförmåga” . Området överläts till Riksbyggen AB såsom ansvariga för omdaningen av stadsdelen.


FIertalet ville inte flytta.

Enligt en sociologisk undersökning som gjordes strax före saneringen av Masthugget trivdes invånarna trots bostädernas urusla materiella och sanitära standard.Det centrala läget, de låga hyrorna, den sociala kontakten, solidariteten, utsikten mot hamnen,bebyggelsens karaktär och miljön var sånt man man satte värde på. Man hade en både social och miljömässig stark förankring i området. Flertalet ville absolut inte flytta därifrån de var hemmastadda där och kände sig kort sagt som Masthuggsbor.
De flesta var äldre och hade uppnått pensionsåldern och var trots en del skriverier i tidningarna helt oförberedda på den stora omfattningen av totalsaneringen.Många hade fått reda på saneringsplanerna ryktesvägen men var av den uppfattningen att endast s.k. punktsanering skulle äga rum d.v.s. rivning  av ett antal dåligt eftersatta och underhållna äldre hus som skulle ersättas av nybyggda. Uppsägningarna gällande deras hyreskontrakt började komma ett år innan de måste evakuera sina lägenheter for avflyttning.


Rekommenderat brev.
Hyresgäster som inte påträffades hemma vid tjänstemannens besök flck samtliga handlingar med ett Rekommenderat brev. Invånarna i stadsdelen klassilicerades  i olika boendegrupperingar som åtskildes socialt ur evakuerings- och  flyttningshänseende
Avflyttningen av hyresgästerna från stadsdelen var som mest intensiv under åren 1963 - 1965/1966 och skedde till andra bostadsområden i Göborg, huvudsakligen nyuppförda förorter. Något slags organiserat motstånd i form av överklaganden eller husockupationer förekom inte i Masthugget i samband med dess fömyelse 1964-1972.
Jag har för tidsperioden undersökt Stadsplanekontorets (Byggnadsnämndens) protokoll och inte funnit nåigra noteringar för detta. Hyresgästema ställdes inför fullbordat faktum i form av redan antagna beslut och fick ingen information om möjligheterna för ett överklagande.
De saknade ocksåi helt de nödvändiga juridiska och teknikaliska kunskaperna för ett dylikt förfarande.
Från Hyresgästföreningen fick de inget eller ringa stöd, denna organisation saknade de lagliga möjligheter som hade behövts for att stoppa rivningarna och få redan fattade beslut upphävda.
 

25 kvarter.
Åren 1964 - 1967 genomfördes så  totalsaneringen gällande större delen av bebyggelsen i Masthugget i höjd med Fjällgatan. Saneringen omfattade sammanlagt 25 kvarter med 207 fastigheter och 1860 lägenheter.
Inga av fastigheterna ansågs enligt Myndigheterna vara av kulturhistoriskt värde, värda att bevara eller ombygga. Det Nya Masthugget stod färdigt i början av l970-talet med 870 moderna lägenheter. De förutvarande 140 verksamma småföretagarna i stadsdelen (affärer, verkstäder etc.) ersattes av ett tjugotal detaljister och serviceföretag. 


Göteborgs Stadsfullmäktiges yttranden för 1963. 
Stig Gunne (M)
”l samband med saneringen av Masthugget försvinner Saluhallen vid Masthuggstorget .I handlingen hänvisar man till affärscentra vid Järntorget och Stigbergstorget och den hänvisningen är väl gjord för att det nya området avses att bli ganska begränsat. Saluhallen har emellertid endast haft speciaffärer och dessa har betjänat inte bara det område som nu skall saneras utan över huvud taget en stor del av de Västra stadsdelarna Det är alltså frågan om en helt annan typ av affärer än de på Stigbergstorget och Järntorget. l vilket fall som helst får man hoppas att den nya tiden inte tar sig ett sådant uttryck att vi kommer att få ett  Masthugget utan fiskaffärer”.
Erik Johannesson (S) ”Vid Masthuggstorget kommer det att bli två livsmedelsbutiker och diverse specialbutiker. Om det kommer att bli  några  specialaffärer för fisk kan jag inte säga och ingen annan heller idag, så länge detaljplanerna inte har kommit och inte hur stora butiksytorna skall vara. lnte heller är butiksinnehavare utsedda. Jag kan därför inte svara på denna del av herr Gunnes frågor, men det är klart att de synpunkter som kan komma fram under arbetets gång, där intim kontakt hålles med Köpmannaförbundet skall tillgodoses.
Harry Hjörne  (FP) ”Jag hade tänkt argumentera åtskilligt i denna fråga, men eftersom det är så sent skall jag inskränka mig till att i korthet instämma med herr Gunne. Jag vill dock innan jag slutar säga, att jag tror det blir ett förfärligt liv i denna stad om vi får ett nytt Masthugget utan Fiskaffaffärer ”. 


Stadsplaneförslag  för det Nya Masthugget.
I juni I963 översände Stadsplanekontoret nedanstående skrivelse till Byggnadsnämnden gällande stadsplanen  för det Nya Masthugget för slutlig granskning och därefter vidarbefordran till Stadsfullmäktige för behandling och beslut; 
"Planerna på en sanering har efter denna tidpunkt tagit en fastare form. Svenska Riksbyggen har förvärvat flertalet fastigheter och är tillsammans med Staden nu den dominerande fastighetsägaren inom området . Förutsättningar för en sanering i stor skala har däirigenom skapats. Det förslag som nu framlägges  innebär  att den äldre bebyggelsen helt nedrives och ersättes med en ny. Förslaget översändes till Er för slutlig granskning och därefter vidarebefodran till Göteborgs Stadsfullmäktige i och för antagande av detsamma..
Göteborg den 18 juni 1963
För Stadsplanekontoret i Göteborg
Folke Björk                   Bengt Sefve
Stadsplanechef             Stadsarkitekt

Stadsplaneförslaget för det nya Masthugget antogs av Stadsfullmäktige i december I963 och fastställdes av Länsstyrelsen den 31:e juli I964.
Rivningen av Masthugget startade senhösten l964.                                                                                           

Kvarteret Lustgården i Masthugget.
År I977 när de boende i kvarteret Lustgården beläget i det övre av Masthugget (Ovanför Fjällgatan.= OBS!; ett område som inte hade berörts av den tidigare Saneringen )- fick sina hyreskontrakt uppsagda och samtidigt informerades av ägaren (HSB) att kvarteret skulle rivas för att ge plats åt annan bebyggelse var förhållandena ändrade.
Det hade då växt fram en stark opinion mot de omfattande stadsdelsrivningama i gemen i Göteborg och med rivningshusockupationer som en följd. 
Lustgården var känt i Masthugget som ”Stiftelsen”. En Sjömansstiftelse hade vid sekelskiftet 1900 byggt husen i kvarteret som bostäder åt pensionerade sjömän. Stiftelsen förvaltade husen fram till 196l då man p.g.av ekonomiska problem nödgades sälja dessa.

 
Information via massmedia.
Hyresgästerna beslutar år 1977 i samband med uppsägningarna att bilda en Kontaktkommitte och i en första fas överklagar de rivningsbeslutet till Stadsbyggnadskontoret och Hyresnämnden. l en andra fas söker de skapa opinion utanför kvarteret  genom att få ut information via massmedia om HSB:s rivningsplaner av detsamma.
Den 30:e augusti samma år beslutade Byggnadsnämnden - trots överklagandet - om rivningslov  för kvarteret med fem röster mot fyra..
l oktober avslår Hyresnämnden de boendes överklagan av uppsägningarna. l samarbete med ett Konsultföretag presenterar kontaktkommittén ett ombyggnads - och bevarandeförslag for Lustgården vid ett stort opinionsmöte i Folkets Hus den 15:e december.


”FIorells minne”.
Mötet beslöt anta detsamma och förslaget skickades till berörda myndigheter samma dag.I januari l978 lämnade den sista hyresgästen ett av husen i kvarteret som bebotts av äldre hyresgäster vilka kände sig tvungna acceptera HSB:s uppsägning i rädsla för att bli utan ersättningslägenhet.
l februari ockuperar ett antal av de kvarvarande hyresgästerna i Lustgården kvarterets gårdshus ”Florells minne” i avsikt att förhindra dess rivning samtidigt som de startar en namninsamling med stöd för ockupationen och mot rivningen.Namninsamlingen samlar l0.000 namn. Fastighetsägaren visar sig ovillig att förhandla och polisanmäler ockupationen. Den 7 mars 1978 spärrar ett 50-tal kravallpoliser av kvarteret och driver ut ockupantema ur huset. Omedelbart därefter verkställs rivningen av ”Florells minne”. Under Maj månad avslås samtliga överklaganden definitivt av berörda myndigheter och alltfler hyresgästar tvingas flytta från Lustgården. l Juli flyttar sista hyresgästerna från de kvarstående rivningshotade husen i kvarteret.
l Augusti påbörjas rivningen av dessa. Hela kvarteret revs sånär som på 2 hus som ansågs ekonomiskt värda att  bygga om.


Det Nya Masthugget.
Den förändring i det fysiska rummet som Masthuggets rivning innebar kallades av samtidens beslutfattare för Totalsanering. Dess omdaning kallades för Stadsförnyelse Bägge ses numera som brutala och okänsliga. Ansvaret för de ofta hänsynslösa saneringarna och miljonprogrammets föga attraktiva bostäder läggs i dag på funktionalismen. Man undersökte inte om det gick att bygga om istället för att riva ner och sanera. Hade man byggt om de äldre husen hade detta fått till resultat att kostnadema blivit avsevärt lägre än att bygga nytt. Nu blev nybebyggelsen mycket dyr och hyrorna höga. Husen som bortsanerades  (Till 
övervägande delen Landshövdingehus) var kulturhistoriskt sett inga märkliga hus tagna var för sig. De var murade och timrade av hantverkare och bondtimmermän och de hade inte bebotts av någon bemärkt person. l stället bodde där Varvs- och Verkstadsarbetare, Servicefolk och Hamnarbetare. 85 procent av stadsdelens invånare tillhörde under l960-talet socialklass 3 (Arbetare och Lägre Tjänstemän). 84 % av de bortsanerade lägenheterna bestod av 1 rum och kök eller mindre (sk. Spisrum) med TC på gården. 
Som tidigare nämnts stod så det nya Masthugget klart i början av 1970-talet: ”Husen stiger i en rytmisk gruppering upp mot berget och utgörs av höghus med grå fasader och platt tak"


Landshövdingehusen revs bort.
Stadsdelen med dess ofta svårforcerade branter och trappor, med utsikt över hamn och stad, belägen vid foten av Masthuggskyrkan planades ut  förändrades och omdanades. Den gamla ursprungliga bebyggelsen från slutet av l800-talet med sina landshövdingehus revs bort och ersattes med ny modern bebyggelse. De nya lägenheterna hade centralvärme, badrum och moderna kök. De var också större och bekvämare och husen hade hiss, porttelefon, sopnedkast och hög sanitär standard. Men det nya Masthugget blev inget arkitektoniskt storverk enligt min mening. l sin ”mix” av former, färger och nya  material ger det snarare intryck av den förflackning som kännetecknar Miljonprogrammets förorter trots att stadsdelen ligger relativt nära Göteborgs centralare delar. 
l jämförelse med den äldre förutvarande bebyggelsen i stadsdelen =Landshövdinghus - med en våning 
i sten och två våningar i trä - var den nya som bestod av lamellhus av ett helt annat slag, uppförd i en annorlunda skala och form och i nya material: betong, plåt och glas. De förutvarande 140 verksamma småföretagarna i stadsdelen ersattes av ett tjugotal detaljister och serviceföretag. En ny tralikled - Oscarsleden - tillkom och fick som resultat att trafikleden ”skar av” stadsdelen från dess tidigare naturliga förbindelse med hamnen. En plats och ett område där merparten av stadsdelens invånare tidigare haft sin arbetsplats anställda som stuveri- och hamnarbetare och som av Masthuggsborna betraktades som stadsdelens ”Hjärta”. Alla gator och lider i det ”gamla” Masthugget gick nedåt i riktning mot hamnen. l samband med stadsdelens omdaning försvann dessa.


Eftermäle.
I det ”gamla” Masthugget fanns en stark social gemenskap och dess invånare kände en stark samhörighet med sin stadsdel och sin lägenhet. 
En del av dem ansåg att lägenheten nästan kändes som en del av dem själva. Detta betyder att läigenheten har stor betydelse för individens identitet. Förlust av lägenheten d.v.s. evakuering till följd av sanering och rivning blir då också en förlust av identitet.
lnvånarna i Masthugget utsattes för en Sociokulturell förändring i den meningen att deras ursprungliga livsform och tillhörighet försvann på samma gång som deras rumsliga hemmiljö. Decenniers sociala nätverk, en samlevnadsform och en bostadskultur slogs sönder utan att ersättas med motsvarande kvaliteter. 


Tårar i ögonen.
Till detta skall tilläggas att när avflyttningen för Masthuggsborna gick till Förorterna med sin nybebyggelse och med sin moderna standard så blev konsekvensen av detta att den gemenskap, den samhörighet, den samlevnadsform och identitetstillhörighet man tidigare haft i den ”gamla” stadsdelen gick helt förlorad. Många  äldre Masthuggsbor som jag talat med i ”förskingringen” vittnar gemensamt om att de längtar tillbaka till det som en gång fanns, som dom bodde i och som dom tillhörde. De får tårar i ögonen nar de pratar om det gamla Masthugget nästan som - i likhet med de Tusentals emigranter som lämnade Sverige i slutet av l800-talet för att emigrera till Amerika - de själva hade emigrerat för alltid och längtar hem till något som en gång fanns. Var det verkligen nödvändigt att riva hela den gamla stadsdelen i stället för att bygga om, renovera och bevara de befintliga landshövdinghusen anser de.

@ROLF SIMONSSON
 

 

Klicka på bilden för att få den i ett större format.